Föreläsning av Henrik Björck för Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet 2009-04-20 kl 1845 på Kulturanatomen, Biskopsgatan 7 i Lund
»Badhuset i folkhemmet: Samhällsbygget, kommunaltekniken och drömmen om ett rent folk» tar avstamp i den expansion av kommunal infrastruktur – vatten, avlopp, gas, el, kommunikationer – som ägde rum runt sekelskiftet 1900, och ger nya perspektiv på utbyggnaden av »den offentliga sektorn». Denna handgripliga sociala ingenjörskonst, vars aktörer hade en samlingspunkt i den år 1902 bildade Svenska kommunaltekniska föreningen, belyses med strävandena att få ett rent och friskt folk genom att bygga badhus.
För att ge konkretion åt interaktionen mellan socialreformatoriska och kommunaltekniska strävanden specialstuderas »badfrågan», vilken på intet vis var någon kuriositet, givet bostadssituationen i tidens städer. Medicinens smittolära hade pekat på att hygien var en avgörande angelägenhet på både det individuella och det samhälleliga planet. Efter det att läkare artikulerat problemet bidrog Centralförbundet för socialt arbete och stockholmska kommunalpolitiker till att göra »badfrågan» till en del av »den sociala frågan». Mot det hälsomässiga målet »ett renare folk» svarade sedan medel i form av badanläggningar på ett sätt som belyser interaktionen mellan medicinska problemformuleringar, socialpolitiska frågor och tekniska lösningar. Ett problem var folkets brist på intresse och insikt om sitt eget bästa, vilket alltså bemöttes med kommunaltekniska initiativ men också med upplysning.
Med en förebild i Deutsche Gesellschaft für Volksbäder bildades 1921 Föreningen för folkbad, som bl.a. rymde medicinska, socialpolitiska och kommunaltekniska intressenter. Dess försök att utveckla lösningar av badfrågan, att skrubba bort resterna av »Lortsverige», studeras i relation till det svenska folkhälsoprojektet. Statens folkbadsutredning från 1948 uppmärksammas. Bilden av det kommunala badhuset är tänkt att utgöra en motvikt till de negativa associationer som verkar väckas av tal om social ingenjörskonst.
Henrik Björck
Professor, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet